Experter kan komma att ifrågasättas hårdare i samband med Corona-krisen. Folkhälsomyndigheten har i år hunnit få både ros och ris. Ansvar, helt eller delvis, för brister i beredskap vilar på myndigheten. Ansvaret för styrning av pandemins förlopp i Sverige har alltmer kommit i fokus vid jämförelse med de nordiska länderna.
Nedgången i konjunkturen har bedömts av en rad institutioner och media. I regel har man gjort siffermässiga bedömningar, särskilt av arbetslöshetens utveckling i närtid och för 2021 och 2022. Det är patetiskt att höra hur man sätter siffror på utvecklingen med procenttal och delar av procent samtidigt som man förklarar att det är svårare än någonsin att göra prognoser. Man riskerar sin trovärdighet. Det är faktiskt inget som hindrar att låta den verbala beskrivningen harmoniera med den kvantitativa. De av media utvalda experterna och även andra experter tappar trovärdighet. Det är inte bra. Vi behöver experter och bör vårda kontakterna med dem och deras möjligheter att göra ett bra arbete. Så är det inte idag för den breda allmänheten.